Fröken Träna

Vad säger ni...?

"Det är bättre att ha det halt och glatt, än att  gå i lera och sörja"

Riktigt vitsigt med en bra innebörd, om ni frågar mig.
Sånt gillar jag!

Jag är övertygad om att man kan undvika att bli sjuk genom att intala sig själv att man är frisk.
Okej, inte alltid. Men många gånger...
För jag tror att jag har gjort det igen. Intalade mig själv att sjukdoms-symptomen jag hade i morse var inbillning och visst sjutton mår jag bättre nu efter en vitaminchock och en massa mat!

Jag är övertygad. Jag har tänkt mig frisk!
Det ni!

...eller, det är ett berg iaf!

Nu blir det skidåkning, Daniel, snö, skidåkning, snöänglar, bastu, mat, vin, bok, brasa, mys.
Vill ni mig nåt i helgen så finns jag i Branäs!

Idag, fredag, är det sista dagen innan min kropp kommer utsättas för en känslostorm utan dess like!
Här är min helg
Lördag förmiddag: Jag och Daniel ska möta upp mor, far, syrran och Elias för lunch på stan. 
Lördag eftermiddag: Förhoppningsvis lite mys med Daniel.
Lördag kväll: På återseende-fest för Ellen!
Söndag dag: Ska träffa Ellen för en sista fika innan hon försvinner i ett halvår. Det avskedet/på återseendet ser jag inte fram emot. 
Måndag får nog bli en dag då jag återhämtar mig från helgen. Haha!

Nu ska jag sticka till träningen!
Puh :)

kram 

Jag kan inte sova. Inte ens ta mig till sängen.
Sitter nu, efter jobbet, och äter rökt skinka. Har lagt upp föttern på stolen mitt emot, har datorn i knät och känner att jag mår nog riktigt bra trots allt.

Jag skrev för ett tag sen om ett berg som jag skulle bestiga. Jag är uppe! Ramlade ner ett par gånger på vägen, men jag ger mig inte så lätt... Nu finns det de som vet det.
Jag har mått fördjävligt över detta problem i flera månder nu, men äntligen har jag rott det i hamn.
Inget blir perfekt, inte heller detta. Men jag är nöjd. Jag kommer få ett liv...

På lördag skålas det. För Ellen.
Hon lämnar NWT, Karlstad och mig i ett halvår. Sticker till USA.
Men på lördag är det fest. Hela gänget kommer och jag ska ha så jäääääääääävla roligt.

Kanske måste jag sova ändå.
Måste ju upp tidigt.

Återkommer nog i morgon.
Jag har fått ny energi för den här sidan.
puss och kram på er.
God natt

Det är klart!
Det är helt sant!

Anna flyttar hem!!
Väkommen hem, gumman min.

puss

Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan.
För sjutton vad jobbigt det är...
För en stund sedan var allt en jäkla helvete, nu är det bättre och jag är full av jävlar anamma.

Då är det bra att känna till när man en dag står på topp
att ett tu tre så faller man som i ett störtlopp utan stopp.
Men livet som en fågel är inte särskilt långt och skönt -
Och det är inte lönt, att tänka: Blått och grönt.
För har man fallit ner finns det inget mer än att klättra opp!

Jag har klättrat uppför i en vecka nu... och jag har knappt lämnat backens fot.
Suck...
Det här kommer bli en strapats...

Ge upp eller kämpa...
Fy fan för det här!

V 4 åker jag, Daniel och ytterligare två par till stugan i Branäs.
Nu är det klappat och klart.

Tveksamt om man kan må bättre än jag gör nu...
*suckar nöjt*

Idag har jag gjort mycket roligt och varit ruskigt effektiv.

09.00 Träning. Körde långpass kondition.
11.00 Städa. Fick för mig att jag skulle hinna skura golvet innan Daniel kom på lunch. Det var evigheter sedan skurtrasan var framme så egentligen hade den kunnat vänta en stund till. Men har jag bestämt mig för något så får det bli så! Så fram med dammsugaren och sen kröp jag runt på alla fyra och skurade golv. Herrejävlar vad knäna värkte.
11.20 Dusch och matlagning. Puh, nu var jag helt slut.
11.45 Daniel kom upp och lunchen var färdig. Ris och kycklinggryta... Mmm, smaskens.
13.00 Träffade Lisa på stan för en fika. Åhhhhh, vad mysigt det var.
15.00 Prommenad innan jobbet.
16.03 Sprang upp på jobbet...  och här sitter jag nu.

Imorgon blir det lunch med Cissi och på fredag har jag dejt med Ellen. Efter det blir det en mysig helg!
Jag har mycket att se fram emot, helt klart!
kram kram

Veckorna går fort...hur ofta hör ni det?
Men det är ju sant! De rusar iväg.
Men vet ni vad. Det där citatet om att tiden går fort när man har roligt är så klockrent.
Det är när man mår bra som tiden rusar...och då följer man gärna med.
I morgon väntar lunch med Daniel. En stund jag ser fram emot.
Efter det går dagen fort och sen är det snart fredag igen... Galet!

Älskar dig, Daniel.

Det finns inga genvägar. Det finns bara en väg, vägen till målet.

Nej, en sak till förresten.

Varför ska man skryta?
Om man nu är så bra man vill framstå sig att vara så ser väl människorna runt omkring det? Inte behöver man väl säga det gång på gång?

Suck